Kan jag leva utan gnistan i hans ögon?
Om det är allt han har att erbjuda mig: Gnistan i hans ögon?
Hur kan det vara tillräckligt?
Hur kan jag säga nej till alla andra män bara för en gnista i hans ögon?
En gnista i hans ögon, det finns ingenting annat där för mig att hämta eller ta emot.
Bara den där gnistan som en stjärna på himmelen.
Hur har jag hjärta att släcka en stjärna? Hur står jag ut med att se en stjärna slockna?
Det gör jag inte. Jag gör inte det. Jag kan inte.
Så tyst, tyst varje kväll räknar jag: 1,2,3
och väntar på ett stjärnfall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar