HOOKED ON A FEELING.

Jag har köpt en ny klänning. Jag har färgat håret. Jag har provat tusen olika frisyrer och jag känner mig så fånig där jag står.
- Oj, säger han. Va nerklädd jag känner mig.
- Va varmt det är, säger jag för att byta fokus ifrån mig själv där jag står redo för Oscarsgalan.

Vi promenerar till en liten gräsplätt och slår oss ner på filten som jag har tagit med mig. Han frågar om det är okej att han tar av sig tröjan och jag nickar. Efter det trollar jag fram både kaffe, chips och vindruvor ur min väska. Jag har gjort mig till. Jag har gjort en sista ansträngning, tänker jag.
- Vill du spela yatzy? Frågar jag samtidigt som han fyller upp min blommiga plastkopp med kaffe. Och det vill han och allt är precis som vanligt. Allting är så lätt, vi skämtar och talar i mun på varandra. Och jag är inte alls redo för att prata allvar nu. Jag vill fortsätta, jag vill inte att det ska sluta här. Jag vill inte förlora honom. Jag vill inte gå miste om det här.

- Vad tänker du om det som hände i helgen? Frågar han då.
- Ehm, jag vet inte, skruvar jag på mig.
- Jag tycker att det är jobbigt att vi hade sex, säger han. Allt blir så grumligt då, eller hur? Det är så många olika känslor som börjar tumla runt inuti. Jag vill ju bara gå hem med dig igen nu och jag tänker att det blir så mycket svårare ...
- När någon drar sig ur sen? Avbryter jag.
- Nämen det blir så lätt att någon faller. Och då menar jag inte att jag är rädd för att du ska falla för mig utan tvärtom.

Vi dricker ur kaffet och han slår mig i yatzy trots att jag fuskar.

- Men vad tänker du? Fortsätter han att envisas. Tror du inte att det är dumt att vi går hem tillsammans?
- Jag vet inte. Alltså det här är en sån konstig situation, suckar jag. Vi känner ju redan varandra. Jag tror inte att vi kommer kunna dejta varandra fem gånger utan att gå hem till någon. Och jag har ingenting emot att vi gör det, bara vi gör annat också.
- Inte? Säger han och knäpper nervöst med fingrarna. Men ska vi gå då? Han försöker sig på ett leende.

Och så gör vi det.