Adrian vill titta på mig hela tiden. Jag håller för hans ögon. När han är i mig blundar jag och när jag dåsigt öppnar mina kåtdruckna ögon igen stirrar han på mig med ihåliga pupiller och halvöppen mun. Jag tycker inte om det. Men han säger att han inte kommer att sluta och någonstans djupt inuti i mig på en liten oförstörd plats så smickrar det mig. Men jag sluter mina ögon fort som om jag har bränt mig i hans ändå. Jag blundar och försvinner ner i det svarta. Jag guppar i det varma som omfamnar. Hans pussar och hans händer överallt.
- Du är så mån om mig ... Säger jag efteråt och tittar upp i det vita taket.
- Vad menar du? Han rullar över mig på sidan och kupar händerna över mina bröst.
- Ahmen du vet! Du är såhär snäll emot mig. Jag är helt nöjd.
Han smeker mina ben. Följer min käklinje. Säger: Du ska aldrig nöja dig med någonting mindre Ariel, okej?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar