Jag dricker te ur en stor kopp idag med mycket mjölk och ännu mera socker. Men jag vet inte om det hjälper. Jag känner mig så dum. Det är väl klart att han inte vill ha mig tillbaka? Han har ju sagt: Jag är inte kär i dig längre Ariel.
Har jag glömt det?
Jag är inte kär i dig längre. Han sa ju precis så. Jag är inte kär i dig längre Ariel. Och de där orden de ekade ju så länge i mig. Och de sliter fortfarande sönder mig inuti nu när jag upprepar dom tyst för mig själv. Hur kunde jag glömma de orden?
Jag är inte kär i dig längre Ariel.
Jag minns hur jag stod utanför min port, i snön. Jag minns hur allting rann ur mig. Hur jag föll. Jag ville bara lägga mig ner. Jag ville bara inte finnas. Men jag gick hem. Tom. Så jävla tom var jag. Så jävla ont hade jag. Smärtan kramade sönder mig. Jag kunde inte prata. Jag kunde inte äta och jag rasade i vikt de där första veckorna. Jag låg bara på soffan och såg svart undertiden som min mor vakade över mig. Jag orkade ingenting mer än att dricka vin med främmande män om kvällarna som inte visste vem jag var. Som inte visst hur groteskt äckligt mitt hjärta hade blivit.
Jag är inte kär i dig längre Ariel.
Den där kvällen utanför min port, i snön förlorade jag mig själv. Jag blev ingen alls. Det gick så fort. Och nu kommer han tillbaka. Och jag börjar få färg i ansiktet igen. Jag börjar lysa lite. Han älskar mig! Jublar det lilla barnet i mig. Och så glömmer jag allt en gång till. Jag glömmer allt och jag vill bara sitta framför elden i hans bröst och värma mina händer. Jag vill bara stoppa fingrarna i öronen. Jag vill bara blunda jättehårt och hoppas på att allt ska bli som vanligt igen.
Jag är inte kär i dig längre Ariel.
Men det kan inte bli som vanligt igen. Jag inser det nu. Och jag låter honom göra mig illa en gång till. Jag låter honom göra mig illa en gång till. Snälla säga åt mig att sluta. Snälla vem som helst säg åt mig. Bind mina händer. Ta mitt hjärta i förvar. Rädda mig ifrån mig själv. Jag vet inte vad jag gör, men jag känner smärtan nu. Jag känner smärtan och jag ser hur den ligger i bakhåll och bara väntar på att kasta sig över mig. Jag känner smärtan nu och vet ju hur gärna den vill gotta sig i mitt bröst. Snälla hjälp mig. Jag är så liten och jag vill så hemskt gärna bli älskad. Det är allt. Det är allt jag någonsin har velat bli och så gick det såhär fel.
Jag är inte kär i dig längre Ariel.
Han sa ju precis så.
Jag är inte kär i dig längre Ariel.
Har jag glömt det?
Jag är inte kär i dig längre. Han sa ju precis så. Jag är inte kär i dig längre Ariel. Och de där orden de ekade ju så länge i mig. Och de sliter fortfarande sönder mig inuti nu när jag upprepar dom tyst för mig själv. Hur kunde jag glömma de orden?
Jag är inte kär i dig längre Ariel.
Jag minns hur jag stod utanför min port, i snön. Jag minns hur allting rann ur mig. Hur jag föll. Jag ville bara lägga mig ner. Jag ville bara inte finnas. Men jag gick hem. Tom. Så jävla tom var jag. Så jävla ont hade jag. Smärtan kramade sönder mig. Jag kunde inte prata. Jag kunde inte äta och jag rasade i vikt de där första veckorna. Jag låg bara på soffan och såg svart undertiden som min mor vakade över mig. Jag orkade ingenting mer än att dricka vin med främmande män om kvällarna som inte visste vem jag var. Som inte visst hur groteskt äckligt mitt hjärta hade blivit.
Jag är inte kär i dig längre Ariel.
Den där kvällen utanför min port, i snön förlorade jag mig själv. Jag blev ingen alls. Det gick så fort. Och nu kommer han tillbaka. Och jag börjar få färg i ansiktet igen. Jag börjar lysa lite. Han älskar mig! Jublar det lilla barnet i mig. Och så glömmer jag allt en gång till. Jag glömmer allt och jag vill bara sitta framför elden i hans bröst och värma mina händer. Jag vill bara stoppa fingrarna i öronen. Jag vill bara blunda jättehårt och hoppas på att allt ska bli som vanligt igen.
Jag är inte kär i dig längre Ariel.
Men det kan inte bli som vanligt igen. Jag inser det nu. Och jag låter honom göra mig illa en gång till. Jag låter honom göra mig illa en gång till. Snälla säga åt mig att sluta. Snälla vem som helst säg åt mig. Bind mina händer. Ta mitt hjärta i förvar. Rädda mig ifrån mig själv. Jag vet inte vad jag gör, men jag känner smärtan nu. Jag känner smärtan och jag ser hur den ligger i bakhåll och bara väntar på att kasta sig över mig. Jag känner smärtan nu och vet ju hur gärna den vill gotta sig i mitt bröst. Snälla hjälp mig. Jag är så liten och jag vill så hemskt gärna bli älskad. Det är allt. Det är allt jag någonsin har velat bli och så gick det såhär fel.
Jag är inte kär i dig längre Ariel.
Han sa ju precis så.
Jag är inte kär i dig längre Ariel.
7 kommentarer:
Släpp inte in honom igen Ariel :( inte just nu. det suger eftersom det är allt man egentligen vill, speciellt om han är där och knackar på. Men du vet det själv, just nu stjälper det nog mer än hjälper. Jag tror på att man måste ta avstånd helt och hållet ett tag.. Till en början gjorde det ont bara jag såg hans namn, men ser man det inte så går det lite lättare.. men suger, det gör det.
Släpp inte in honom igen Ariel :( inte just nu. det suger eftersom det är allt man egentligen vill, speciellt om han är där och knackar på. Men du vet det själv, just nu stjälper det nog mer än hjälper. Jag tror på att man måste ta avstånd helt och hållet ett tag.. Till en början gjorde det ont bara jag såg hans namn, men ser man det inte så går det lite lättare.. men suger, det gör det.
Jag har velat säga det så himla länge, att du verkligen borde låta bli. Låta bli inte bara Kille utan alla killar som du låter trampa in och ut ur ditt liv och ta på dig med de där händerna och ta sig den där platsen som de faktiskt inte har gjort sig förtjänta av...
Det är jättesvårt men jag tror att du måste lära dig att älska dig själv på grund av bara dig själv och helt oberoende av om någon utomstående bekräftar dig för stunden eller inte.
du har så mycket kärlek inom dig, som du nån dag helhjärtat kmr kunna ge till någon annan igen. men nu ska du ge den till dig själv. o jag veeeet, allt sånt här är så jävla lätt att säga till andra men när man sitter där själv har man störts dubbelmoral ever. men man Vet vad som egentligen är the right thing to do, så därför säger jag det till dig för vill att du ska fixa det, även om jag själv känner igen mig i allt du skriver. kram
stinisfinis - Jag vet. Jag vill inte släppa in honom igen, men liksom ... så himla svårt. När livet är svart och han kan göra det lite sådär rött igen. Och man tänker att det är värt det även om det bara är för en liten stund. Jag kan inte ge kärlek till mig, jag försöker, men det är som om kroppen motsäger sig allt och bara nej egenkärlek hör inte hemma här. Så himla dumt. Men jag tränar! Varje dag! Helt säkert. Jag vill att du ska fixa dig själv med.
Sarai - Jag ska låta bli. Snart ska jag låta bli. Jag ska bara ... Jag tycker ju om hud. Jag tycker om det tysta språket. Jag tycker inte om när människor måste förtjäna. Det är allt min far har sagt hela mitt liv. Jag tycker om när man får bara för att. Du är du. Och jag är jag. Däremot borde jag verkligen lära mig älska mig själv. Jag vet. MEN JAG VET INTE HUR MAN GÖR!!! :C
heter du ariel på riktigt eller är det bara ett namn du använder i bloggen för att du vill vara anonym? :) riktigt fint namn iaf.
Nej, jag heter inte Ariel på riktigt tyvärr. Men jag är också mycket förtjust i namnet.
Skicka en kommentar