Kille ser glad ut när jag säger att jag inte är kär i honom längre. Ja, han ser lättad ut som om det automatiskt betyder att han är förlåten. Fri ifrån skuld. Och det kanske det gör, även för mig.
- Men det är klart, säger jag. Jag saknar ju fortfarande den där tryggheten, den där känslan av att stå en annan människa riktigt nära. Jag bryr mig fortfarande väldigt mycket om dig, säger jag och spänner ögonen i honom. Alltså Väldigt mycket. Och det är någonting som lossnar i Killes ansikte när jag säger det. Det blir mjukt och hans hårda skyddande fasad trillar plötsligt av. Hans ögon fylls upp med tårar. Han lägger huvudet på sne och så säger han att han verkligen bryr sig om mig med. Du vet, det har inte varit lätt för mig heller, suckar han. Jag ångrar mig ibland, det är klart. Och jag har svårt att somna om nätterna. Och jag har svårt att acceptera att jag är ensam igen. Och ... och jag har fortfarande svårt för att duscha utan att jag blir jättepilsk. Han ler snett och generat. Och jag skrattar.
- Men det är klart, säger jag. Jag saknar ju fortfarande den där tryggheten, den där känslan av att stå en annan människa riktigt nära. Jag bryr mig fortfarande väldigt mycket om dig, säger jag och spänner ögonen i honom. Alltså Väldigt mycket. Och det är någonting som lossnar i Killes ansikte när jag säger det. Det blir mjukt och hans hårda skyddande fasad trillar plötsligt av. Hans ögon fylls upp med tårar. Han lägger huvudet på sne och så säger han att han verkligen bryr sig om mig med. Du vet, det har inte varit lätt för mig heller, suckar han. Jag ångrar mig ibland, det är klart. Och jag har svårt att somna om nätterna. Och jag har svårt att acceptera att jag är ensam igen. Och ... och jag har fortfarande svårt för att duscha utan att jag blir jättepilsk. Han ler snett och generat. Och jag skrattar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar