Det gör så ont nu. En ansträngning som skriker. En tung tårfylld ballong som behöver sprängas. Han hörde av sig igår. Han frågade hur jag mådde. Han kröp in i mig med milda rörelser. Och jag märkte det inte ens. Jag trodde att jag hade kommit långt. Jag trodde inte att jag skulle sträcka mig efter honom mer, men ännu en gång blundade jag hårt och hoppades att han skulle komma tillbaka till mig. Allting inuti knöt sig: Nu kommer han, tänkte jag. Men det gjorde han förstås inte. Han sa bara att han var jätteledsen för att han utsatte mig för det här, och så drog han sig tillbaka lika snabbt igen.
3 kommentarer:
det där hoppet.. o det där jävla "förlåt för att jag sårar dig".. hjälper ju inte ett skit. vill inte höra ett förlåt för ngt sånt, vill inte att han ska såra mig. högg i bröstet när jag läste för det var precis som för mig.
fucking men. fucking assholes fuck all people.
jag vill krama dig, ta med dig på ett äventyr. få dig att le
S - Precis så, mm, ajajajajaaj. Vill inte vill inte VILLE INTE.
Seasick - Jag vill bli kramad, jag vill bli tagen på ett äventyr, jag vill le. Vet du att det är det jag är mest rädd för att jag inte kommer att bli kramad på riktigt igen. Att jag kommer att förbli hopplöst kramlös för resten av mitt liv.
Skicka en kommentar