söndag 22 augusti 2010

...

Det kryper i mig och jag orkar inte riktigt med det här. Ångesten är en vildkatt som klöser mitt bröst. Allt gör ont. Rör mig inte.

8 kommentarer:

Stina sa...

skriv av dig ariel!
behöver dig.

anydaynow sa...

Hur mår du? Hoppas att ångesten har lättat lite, lite.

Mari sa...

Ariel! Hur mår du? Jag skulle vilja säga att jag saknar dina ord men jag är rädd för att du då känner att du måste skriva för min skulle. Men jag vet inte om jag ska ta tystheten som något positivt eller negativt och det gör mig faktiskt lite, lite rädd. Jag blir liksom lite orolig. Trots att jag inte ens känner dig. Jag tänker på dig och hoppas i alla fall att du mår bättre.

Kram!!

stina sa...

håller med föregående talare.. var är du ariel? hoppas du mår bättre och det är därför du inte skriver... kram

Anonym sa...

Hej Ariel!
Hur är det, vad gör du nu för tiden? Fortfarande, kommer du till Göteborg hör av dig. Förlåt att jag nästan aldrig uppdaterat din spellista, lyssnar inte på så mycket nytt och det ska ju passa in på dig. Men jag tänker på dig och undrar varför du inte skriver något.
Pussar och Kramar

A. sa...

Klickar in mig här flera ggr om dagen varenda dag, i hopp om något nytt ifrån dig. Vet du att du känns så trygg mitt i all ensamhet ibland. Som en skön famn att söka tröst hos när ingen annan förstår. Hursom, ville mest bara säga att jag också precis som resten hoppas att du mår bra och att du klarar dig.

Vi är många som tänker på dig Ariel. Glöm aldrig att du inte är ensam.

Så... Nu vill jag bara skicka över en stor varm kram i höstmörkret...KRAM!

Anonym sa...

snälla kom tillbaka! blir ju orolig. saknar din blogg.

ARIEL MED A sa...

tack för att ni är så snälla jämt, så lojala på nåt vis, jag vet inte hur det kommer sig att jag får äran att ha er här.