Jag har ingenting på mina väggar. De är vita. Jag bor i en lägenhet på tjugoåtta kvadrat med kokvrå. Jag har en jättesäng. En jättesäng som jag inte kan sova i. Jag har ett litet bord i mörkt trä. En soffa. Kläder i högar på golvet. Tomma vinflaskor. En trasig lampa i taket. Tomma burkar med snus. En dator.
Här bor jag.
Här bor alltså jag.
Det är så olikt mig. Här har jag bott i åtta veckor och ändå finns här ingen färg. Inga kuddar, filtar, mattor på golvet. Inga speglar, tavlor eller fotografier på väggarna. Ingen bokhylla, byrå eller ens en krok att hänga upp jackan på.
Är jag inte här för att stanna?
2 kommentarer:
dra upp persiennerna, släpp in ljuset, sätt upp fina glada, ljusa, vackra bilder som ger dig inspiration och lyssna på positiv musik.
Har du några glada musiktips på lager?
Ska göra allt det andra, redan imorgon! Om livet vill mig väl och orken finns kvar. Hoppas.
Skicka en kommentar