onsdag 10 mars 2010

YOU LEFT ME IN THE DARK.


Vi pratar mycket nu. Mycket om allt. Vad var det som hände? Hur blev det såhär? Och hur kan det bli vi två igen?

KAN.DET.BLI.VI.TVÅ.IGEN?

Åh, jag vet fortfarande inte.

- Jag är så rädd för att du fortfarande bara är förvirrad och inte vet vad du egentligen vill innerst inne ... Jag viskar. Rösten stockar sig. Jag har så mycket att förlora en gång till. Och jag orkar inte. Egentligen orkar jag inte en gång till. Innerst inne så orkar jag egentligen inte.

- Jag vill att du ska vara riktigt säker. Jag vill inte att du bara ska vilja ha mig tillbaka för att du inte vågar någonting annat. För att det nya livet är så läskigt. För att du inte står ut med att vara ensam. Förstår du? FÖRSTÅR DU?

- Alltså Ariel. Han avbryter mig nu. Jag tycker nog att det är mycket läskigare att gå in det här förhållandet igen än att fortsätta vara ensam.

Och jag vet inte, men det känns skönt att höra. Jag tycker om att höra att han också är rädd. För jag är jättejätterädd. Jag är verkligen jättejätterädd.

2 kommentarer:

adeline sa...

åh gud :( .. jag kommer hetsläsa och hetskommentera denna bloggen.

nu ska jag sova och inte smsa fegfan. det ska jag. godnatt

ARIEL MED A sa...

hihi, bra, du e så duktig!