SO TONIGHT, I'M GONNA FIND A WAY TO MAKE IT WITHOUT YOU.

Men jag saknar de där stunderna ni vet som var helt bra. Som gjorde allt bra. För det var verkligen så. Det var verkligen så.

Vi ligger tätt tätt. Han snusar mig i nacken. Han kupar sina händer runt mina bröst. Han viskar med varm andedräkt. Han doftar gott. De små fjunen på hans kropp. Värmen i hans röst. Det trygga i hela hans gestalt. Alla sår läker. Alla gräl glöms bort. Allting i mig förlåter. Och jag älskar honom. Jag älskar honom.

Och det är de där stunderna som förstör mig nu. Eftersom det är de där stunderna som jag vill trösta mig med. Och som jag vill värma mig i. Och som jag vill uppleva igen och igen. Och igen!

Men nu går det inte längre. Det går inte längre. DET GÅR INTE LÄNGRE.

Jag får slå armarna om mig själv istället.