OKTOBER 2008.

2/10-08

ph: vet ej

Kille: Jag är kär i dig.

Jag: ... Hur vet du det?
Kille: Hur jag vet det?
Jag: Mm ...
Kille: Jag vet det eftersom jag blir varm när jag tänker på dig. Och när du är hos mig så mår jag alltid bra. Men allra mest märker jag det när jag är ifrån dig för då saknar jag dig. Och när du återvänder blir jag alltid lika glad.

3/10-09

ph: mario simnch

Igår visade min kille bilder på sina kompisar och deras flickvänner på facebook. Och jag blev genast liten och osäker. De var så snygga! Tänk om han kommer på att jag inte håller måttet? Imorgon är det jag som tar upp mina promenader och börjar tänka på vad jag äter igen, :CCC.

4/10-08

Kille:

Jag är askär i dig när du är tokglad och passionerad.
Jag är askär i dig när du är arg.
Jag är askär i dig när du är ledsen,
Jag är askär i dig när du distanserar dig.
Jag är askär i dig igenom alla dina moods Ariel.

4/10-08

ph: katarzyna widmanska

Mina föräldrar kommer upp och hälsar på mig nästa vecka. Och jag har fortfarande inte berättat för dom om oss. Jag vet inte varför. Jag är rädd. Jag vet att mamma kommer att bli glad. Men pappa då? Vad kommer han att säga? Kommer han säga att mitt val av kille är lika misslyckat som resten av mitt liv?

5/10-08

ph: chris craymer

Kille: Jag tycker om dig lika mycket som jag tycker om att vara varm.
Jag: Men kille! Du älskar ju att vara varm!
Kille: Jaa'vet, jag tycker om det jättemycket!
Jag: Du älskar att vara varm! Du hatar att vara kall, att vara kall är det värsta du vet ju!
Kille: Mm ...
Jag: Åh kille! DU ÄLSKAR MIG!!! Du är helt galen i mig. Åh.

(pussar)

6/10-08

Ska det vara så jävla svårt att diska?! Varje dag ser jag det där förbannade berget växa och tänker: Jag säger ingenting, jag väntar. Jag väntar tills alla tallrikar och alla koppar är slut, för då MÅSTE han diska.

Nu är alla tallrikar, koppar, kastruller, bestick slut. Och vad gör han då?
Jo, han diskar EN kopp. EN kastrull. EN tallrik och sätter sig framför sin dator igen.

6/10-08

Jag älskar ådrorna på hans underarm.

7/10-09

ph: vet ej

Det är söndag och Kille har varit på stan. Druckit några öl. Käkat en hamburgertallrik. Han kommer hem. Kryper upp i sängen på alla fyra. Säger: Men åh Ariel, har du diskat!

- Jaa för du skulle ju aldrig få för dig att göra det ellerhur, försöker jag snäsa ifrån samtidigt som jag misslyckas brutalt med att dölja min glädje över att ha honom hemma igen. Han pussar min panna och trasslar obekymmersamt in sina ben i mina.
- ... Jag diskar väl? ler han mjukt och stryker håret ur mina ögon.
- Ehh ...
- Vadå? Tycker du inte? Säger han och blir plötslig mycket seriös. Hastigt släpper han min hand och skjuter undan mig så han kan titta på mig ordentligt. Jag blir genast oerhört blyg och mindre kaxig.
- Du diskar ju bara det du behöver ha för stunden, viskar jag och försöker gömma mig i luvan på hans munkjacka.

(tystnad)

Efter en stund, drar han en lång och tröttsam suck, säger: Jag vet. Åh. Jag är så lat Ariel. Men jag jobbar på det okej? Han tar mitt huvud mellan sina händer och tittar mig djupt i ögonen som för att visa på sitt allvar. Jag skruvar på mig. Har aldrig liksom varit riktigt bekväm med att få någons odelade uppmärksamhet på det sättet. Rodnar, men jublar inuti, tänker: Han villig att ändra på sig bara för min skull! Hurra!

8/10-08

Kille sjunger:

I know I'm irresponsible and I don't behave,
and I ruin everything that I do,
and I'll probably get arrested when I'm in my grave,
but I'll be savin' all my love for you.

8/10-08

Jag tycker så mycket om att höra min kille skratta. Han kluckar liksom och får mig att tänka på vågor som slår och på glada skummande mjölkmustascher.

9/10-08

ph: ellinor caucci

Språket känns så fjuttigt tillsammans med Kille. Jag tycker inte om det. Jag är inte redo att jag säga att jag älskar honom än. Men att säga att jag tycker om honom känns som ett hån. Eftersom jag inte alls tycker om honom. Eftersom jag ju tycker om honom mycket mer än så! Därför tar jag på honom. Därför låter jag mina händer viska vad jag själv inte vågar säga. Om och om igen tills jag hör honom stöna fram: ÅH!

10/10-08

Mina föräldrar är här nu och jag ljuger så det svartnar för ögonen. Och jag kallar Kille för Sara när de frågar vem det är som får mig på ett så gott humör.

11/10-08

ph: vet ej

Kille: Ariel, jag vet att jag har sagt att jag inte bryr mig om det. Men jag har tänkt nu och jag vill nog att du berättar för dina föräldrar om oss ändå. Jag säger inte att du måste göra det. Bara att jag verkligen skulle vilja att du gjorde det för jag orkar inte med det här smygandet längre.

13/10-08

De har åkt hem nu. Jag sa ingenting. Men jag ska. Snart.
Jag ska bara ...

15/10-08

ph: cobrasnake

Kille säger att han ska ha en vit vecka. Att han börjar idag. Onsdag till onsdag. Jag säger hurra, men tror honom inte riktigt eftersom han är full när han påstår det.

17/10-08

Den vita veckan varade i ett och ett halvt dygn.

18/10-08

ph: jeroenw mantel

Kille: Varför tycker du om mig?
Jag: Jag vet inte om jag vill berätta. Jag menar ... jag vet inte om jag kan. Jag tror inte att orden räcker till.
Kille: Men du som brukar vara så god med orden Ariel..
Jag: Mm, jag vet. Men jag är rädd för att det kommer att bli alltför koncentrerat. Om jag säger att du är snäll till exempel, ja då blir det med en gång redan alltför konkret. Eftersom du är mer än snäll! Eftersom det gömmer sig tusen flera ord i ordet snäll och jag behöver dem allihop för att fånga om så bara en enda liten ton ur din melodi. Och ändå kommer jag att misslyckas. Jag tycker om dig för att du är du och jag kan inte förklara det bättre än så.

18/10-08

Jag kallar min kille blixtnedslaget ibland
för det var precis så han slog ner

för att slå ut

inuti mig.

19/10-08

ph: vet ej

Kille: Men vi är inte som andra Ariel. Vi är annorlunda. Vi är bättre. Vi har någon sorts själslig koppling. Visst är det skönt på nåt sätt att vi inte träffades när vi var unga?
Jag: Vi är unga!!!
Kille: Men jag menar att vi inte är typ arton längre. Det känns som om chansen minskar att vi ska växa ifrån varandra för var dag nu.

20/10-08

ph: vet ej

02.00 natten till söndag, i sängen, stupfulla.

Kille: älskar du mig?
Jag: Mm.
(han: sätter sig hastigt upp)
Kille: älskar du mig?
(han: håller i mitt ansikte så han kan titta ner i mina ögon för att se om jag verkligen menar allvar)
Jag: Mm!
(tystnad)
Kille: ... jag älskar dig
Jag: jag älskar dig
Kille: jag älskar dig!
Jag: jag älskar dig!
Kille: vilken befrielse det är att äntligen få säga det.


så var det sagt alltså.

20/10-08

Han stöper om mig. Inuti blir jag vackrare och vackrare för var dag. Han älskar mig!

21/10-08

ph: jacob aue sobol

Jag är ledsen idag. Liten. Inte mycket värd. Jag stirrar bara in i väggen. Och på kvällen när jag behöver Kille som mest, sticker han iväg till en kompis med en systemkasse för att titta på fotboll. Är jag taskig? Bemödar han sig iallafall med att fråga innan han går. Jag är tyst mycket länge och sen suckar jag: Näe.
Men lite va ... viskar han och pussar mjukt på min panna. Jag svarar inte. Jag drar bara täcket över huvudet och när dörren slår igen så gråter jag.

21/10-08

Det spelar ingen roll att hans dåliga samvete smsar mig hela kvällen sen och frågar hur jag mår.

(DU LÄMNADE MIG NÄR JAG BEHÖVDE DIG)

22/10-08

ph: liz ham

Jag var arg igår. Jag berättade inte att han länge låg med mig i sängen och kramade mig tills jag blev alldeles blå i ansiktet. Jag berättade inte att jag fick hänga som en klase runt hans hals samtidigt som han lagade mat till oss båda. Jag berättade inte att han gick iväg till affären och kom tillbaka med all my favourite things: äppeljuice, quornbitar, pannkakssmet och casewnötter.

För det spelade ingen roll igår. Igår gjorde det för ont. Han lämnade mig när jag mådde som värst, uppkrupen i fosterställning för en fotbollsmatch!

Men nu praktiserar jag tacksamheten igen. Det måste jag göra, för att leva, för att läka!

22/10-08

Jag: Varför lämnade du mig igår?
Kille: Förlåt! Jag fick jättedåligt samvete.
Jag: Det fick du inte alls.
Kille: Jo.
Jag: Men varför gjorde du det då?
Kille: Jag hade ju varit med dig hela dagen. Jag trodde inte att det fanns något mer jag kunde göra ...
Jag: ... Och du ville se fotboll ...
Kille: Och jag ville se fotboll ... men jag ska inte göra om det. Okej?

25/10-08

ph: vet ej

Det händer att min kille blir trasig om nätterna när han kommer hem ifrån krogen. Att han kramar mig hårt och smeker mig desperat. Viskar: Du förtjänar någon bättre Ariel. I'm out of your leauge. Du är för bra för mig. Du kan ju för fan få vem du vill. Han envisas. Han kryper ihop och mister glimten i sitt öga. Jag blir ledsen och säger åt honom att sluta. Jag säger att jag blir rädd. Att han distanserar sig och skjuter sig ifrån mig när han säger så. Att han måste sluta nu på en gång, för våran skull. Förstår du inte det?

27/10-08

Jag: Du vet att jag älskar dig mer än hjärtat kan begripa.

28/10-08

ph: vet ej

Det är svårt att vara två. Det är svårt att vara kär. Det är så många andra känslor som vill vara med och tycka till. Och bli älskade. Mot alla odds.

Vreden. Det lilla barnet. Avunden. Osäkerheten.

Och det är så viktigt att kärleken håller och inte går sönder. För ibland är det så nära.

29/10-08

Kille: Ariel, jag tror inte att du kan göra mig besviken för allt du gör är rätt.