THE THINGS YOU HOPED FOR THE MOST ARE THE THINGS THAT DESTROY YOU IN THE END.

Allt är svårt och fel just nu. Jag hittar inte hem. Jag dricker vin. Jag skrattar ibland. Men det låter så ihåligt. Ingenting är som det ska längre. Det skaver och smiter åt. Jag hittar inte hem. Jag vill glömma. Lämna. Börja om på nytt. Men jag vet inte om det hjälper längre. Hopplösheten, vart kommer den ifrån? Vad har den i mitt liv att göra? Vad är det jag när den med? Vad är det den äter av? Det räcker nu. Jag har fått nog. Jag orkar inte. Kraften rinner ur mig. Jag vill lämna. Jag vill gå. Jag vill inte titta tillbaka. Jag vill vara som ny en gång till. Jag vill inte bära mer. Det är för tungt. DET ÄR FÖR TUNGT. Är det någon som lyssnar? Är det någon som förstår?